Hela dagen har jag levt på lågstadiet igen och sagt "vet du vad det är för dag idag?". Alla har sagt "onsdag" eller "din födelsedag", om de känner mig lite sämre. Jag har skakat på huvudet och inte brytt mig om att håret lade sig fel, precis som på lågstadiet, sedan har jag lett brett och sagt "Markus släpper skivor idag!". Då har jag fått ett slag på armen eller på käften. Men vad bryr jag mig om det? När jag kom hem låg de ju där. Skivorna i min brevlåda.
Det var med min storebrors skor, storlek 45, som jag sprang ut till brevlådan i endast en tröja i storlek XL från H&M's herravdelning. Kallt var det och grannarna måste ha fått sig en chock. Men jag kastade mig ner i brevlådan och dök efter skivorna. Sedan sprang jag skrattandes in igen och ramlade i trappan. Nu skriver jag femtusen status på facebook och älskar livet lite.
Och eftersom jag förbeställde är de redan signerade.
Men jag ska ändå ta mig till Bengans i Stockholm imorgon för att säga hej och se honom spela. Idag var han i Göteborg.
För övrigt blir jag och alla ni andra på första raden tackade. Tack själv, Markus, för att du låter oss stå på första raden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar